We're not coming back

Idag var det inte svårt att bestämma vad jag skulle skriva om.
Det självklara är ju att skriva om Nigel Farage, Brexit och hans nästan 20-åriga kamp mot EU.  Han har tydligt visat att trägen vinner.
Om ni inte ännu har lyssnat på hans tal i EU parlamentet så tycker jag ni ska göra det. Man ryser. Det är ett oerhört  starkt tal.
Det är hans triumf.
Det är offret som till sist nitar sina mobbare.
Det är ett segertal utan dess like.

För bara några år sedan så var det väldigt många som skrattade åt britterna. Att de skulle lämna EU var en utopi. De människor som trodde på Brexit saknade verklighetsförankring.

Vet ni vad, nu lämnar britterna EU. Folket blev hörda. Om 20 - 30 år när EU rämnar totalt så kommer inte britterna att drabbas. Då kommer nog fler att inse att de gjorde rätt.
Jag hoppas att även finnarna nu börjar fundera på om man inte egentligen skulle klara sig bäst på egen hand.
Finlands ekonomiska tillväxt är väldigt låg, något behöver göras och jag tror att ekonomin faktiskt skulle gå bättre utan EU.
Jag läste någonstans att av alla pengar som Finland betalar till EU så kommer max 70% tillbaks i form av olika stöd och bidrag. Frågan som uppstår då är ju givetvis, varför inte ge fan i att betala en skyhög medlemsavgift och istället satsa 100% av pengarna på det egna folket?
Lägg pengarna på bönder, fiskare, företagare, föreningar och visionärer utan att först filtrera pengarna genom EUs byråkrati.
2018 betalade Finland 580 miljoner euro i medlemsavgift. Vi betalade 580 miljoner och vad har vi fått?
Vi har fått färre bönder, inget torskfiske, ingen vårjakt, sämre dammsugare, inga plastsugrör och en hel drös med sjukt höga EU ministerlöner att betala.
EU är totalt tandlöst.
Fredsprojektet EU kunde inte hindra Ukraina från att bli invaderat.
EU kunde inte hindra Turkarna från att anfalla Syrien.
EU har ingen stor, stark militär som kan skrämmas. EU är ett vänstervridet projekt med ideologin att man löser saker genom att öppna sina hjärtan och gränser. Det funkar inte speciellt bra. Välfärdsflyktingar vallfärdar till EU för att roffa åt sig av mitt och ditt. Det här med öppna gränser är ingen succé.

Britterna kommer att klara sig bra nu. Idag lämnar de sin misshandlande partner, och som Farage sa ' we're not coming back'.
Jag är avundsjuk. Jag önskar att vi var mer som dem. Att vi vågade lite mer.

Allt det här sätter mig i ett dilemma.
Så vitt jag vet så har Finland endast ett parti som vill lämna EU. Om så även är fallet när det är val igen så måste jag rösta på dem.
Jag blir hellre smädad och misshandlad av finnarna än av EU.

Kom igen Finland, var som britterna.

Farage säger hej då

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Alla utom ÄlskogsFrille är tysta

Det finns alltid en säker passning

En kniv i ryggen

Fittmössan är tillbaks

Den åländska själen

Snipäventyrssuget

Åland mitt Åland

Trump och EU